Hatobjekt #14
P: Det här hör väl egentligen ihop med ett tidigare hatobjekt men jag kom på det nu så det får va.
Man får aldrig under några som helst omständigheter under en berättelse helt plötsligt tystna och inte berätta klart bara för att nån annan dök upp.
Tänk dig själv att vara den andra människan. Fatta paranoian. Att tro att det handlade om en själv och så får man aldrig veta vad som sagts. Och förstå hur utanför man känner sig då.
Scenario; två typer står och pratar i köket på en fest. Skrattar, pratar, skålar och stojar. Du kommer in. Det blir tyst. Tyst som i graven. Du frågar då leendes som en idiot "vad pratade ni om"? "Äh, det var inget" eller "Nä, jag vill inte prata om det". Visst fan vill du prata om det, du gjorde ju det nyss tills jag kom! tänker du ju då.
Hur tror du det känns? Jo förnedrande. Så ge fan i att göra så.
Kommentarer
Trackback
